Hur många semesterdagar måste jag ge?

Vem det gäller

Lagstadgad semester ska ges till alla som arbetar hos dig som anställda (arbetstagare).

• Anställda med vanligt anställningsavtal · ja, minst 25 dagar per år.
• Deltidsanställda · ja, samma rätt till 25 dagar, omräknade till nettosemesterdagar.
• Oregelbunden eller genomsnittsberäknad arbetstid · ja, de omfattas också och får en motsvarande ledighet.
• Bemanningsanställda · bemanningsföretaget är arbetsgivaren och bär semesterskyldigheten, inte du som kundföretag.

Du behöver inte ge lagstadgad semester till egenföretagare eller den som anlitas på uppdragsbasis genom ett civilrättsligt avtal mellan företag · semesterlagen gäller bara arbetstagare.

Hur många dagar du måste ge

25 dagar är ett dagantal, inte ett veckoantal, och växer inte automatiskt med ålder eller anställningstid enligt lagen. Eftersom en dag i praktiken bara förbrukas på en dag som annars skulle ha varit arbetsdag blir 25 dagar fem arbetsveckor för den som arbetar måndag-fredag.

Deltidsanställda

En deltidsanställd har samma rätt till 25 dagar, men dagarna räknas om till nettosemesterdagar efter arbetsmönstret. Den som arbetar 3 dagar i veckan får omkring 15 nettosemesterdagar · fortfarande fem veckors ledighet.

Gränser

• 25 dagar är ett golv, inte ett tak · du får erbjuda fler.
• Minst fyra sammanhängande veckor ska normalt förläggas till juni-augusti som huvudsemester, och du får avvika bara vid särskilda skäl.
• Kommer ni inte överens om förläggningen bestämmer du, men måste då ge minst två månaders besked (en månad vid särskilda skäl).
• Dagar över 20 på ett år kan sparas · med 25 dagars rätt normalt högst 5 dagar per år · och ska användas inom fem år.
• När den anställde slutar ska outtagen semester betalas ut kontant som semesterersättning.

Röda dagar

Sverige har 13 röda dagar per år, lika över hela landet. Räkna inte av dem från semestern: en röd dag som infaller på en dag den anställde ändå inte skulle ha arbetat förbrukar ingen semesterdag. Klämdag och midsommarafton är sedvana, inte lag · mer om det under vad lagen säger.

Vad lagen säger

Den centrala lagen är semesterlagen (1977:480). Ett par bestämmelser betyder mest för dig som arbetsgivare.

Lagstadgat minimum och enhet

4 § sätter rätten till 25 semesterdagar per semesterår · ett dagantal, inte ett veckoantal. I praktiken förbrukas bara dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar, så det blir fem arbetsveckor ledigt för den som arbetar måndag-fredag, inte 25 kalenderdagar. Börjar anställningen efter den 31 augusti under semesteråret sjunker rätten för resten av året till 5 dagar.

Intjänandeår och semesterår

3 § anger som utgångspunkt att intjänandeåret och semesteråret båda löper 1 april-31 mars, där semesteråret följer det intjänandeår då dagarna tjänades in. Det är alltså en tvåårsmekanik och inte ett enkelt kalenderårssystem. Samtidigt tillämpar en stor del av arbetsgivarna i dag sammanfallande intjänande- och semesterår som följer kalenderåret, antingen genom kollektivavtal eller individuell överenskommelse. Kontrollera därför alltid vilket upplägg din egen lönehantering använder i stället för att utgå från lagens standard.

Sammanhängande huvudsemester

12 § kräver att arbetsgivaren förlägger semestern så att den anställde får en sammanhängande ledighet på minst fyra veckor under juni-augusti (huvudsemestern), om inte särskilda skäl talar emot det. Detta är en verklig skyldighet för arbetsgivaren att lägga semestern så, inte bara en rättighet den anställde kan välja att använda. Vad som utgör särskilda skäl räknas inte upp uttömmande i lagen, så utgå inte från att det finns en fast checklista. 11 § ger huvudregeln för besked när arbetsgivaren ensidigt bestämmer förläggningen · sommarsemester eller annan ledighet: minst två månader i förväg, eller en månad om det finns särskilda skäl till att det inte kan ges tidigare. Är arbetsgivare och anställd oense om tidpunkten bestämmer arbetsgivaren, med den beskedstiden och eventuella förhandlingsskyldigheter enligt medbestämmandereglerna.

Obetald semester för nyanställda

Eftersom intjänandeåret och semesteråret är förskjutna kan en anställd ha rätt att ta ut dagar innan motsvarande betalning tjänats in. 7 §:s formel för att räkna betalda semesterdagar är det som skapar glappet, och i praktiken tas den delen normalt som obetald semester snarare än går förlorad. Detta följer av 4 och 7 §§ lästa tillsammans snarare än av en enda paragraf som döper en generell rätt till obetald semester. 5 § sätter däremot ett tydligt namngivet undantag: för tidsbegränsade anställningar på högst tre månader kan parterna avtala om ersättning i stället för själva ledigheten.

Sparad semester

18 § låter en anställd spara betalda dagar över 20 ett visst år i stället för att ta ut dem, och samma paragraf kräver att sparade dagar används inom fem år från slutet av det semesterår då de sparades, om inte en mer generös ordning avtalats. 19 § reglerar separat det besked den anställde ska lämna om att spara eller ta ut sparade dagar. En anställd kan normalt inte både spara nya dagar och ta ut tidigare sparade dagar samma år utan överenskommelse.

Semesterlön

Semesterlön kan räknas på två sätt. 16 b § anger procentregeln: ett lagstadgat golv på 12 % av den anställdes semesterlönegrundande lön under intjänandeåret. I praktiken får de flesta månadsavlönade i stället semesterlön enligt sammalöneregeln i 16 a §: den vanliga lönen fortsätter under ledigheten, plus ett semestertillägg. Enligt lagen är tillägget 0,43 % av månadslönen per semesterdag för månadsavlönade, eller 1,82 % per dag för veckoavlönade. Många kollektivavtal betalar ett högre tillägg (ofta omkring 0,8 %). Kontrollera vilken metod och vilken nivå dina egna avtal använder, eftersom de ger olika belopp · särskilt för den vars lön stigit sedan intjänandeåret.

Utbetalning när anställningen slutar

28 § definierar semesterersättningen för intjänad men outtagen semester, och 30 § kräver att den betalas utan onödigt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört, beräknad med samma metoder som vanlig semesterlön. Det är en skyldighet, inte en vänlighet från arbetsgivaren.

Vem lagen inte omfattar

Semesterlagen gäller arbetstagare och ger ingen lagstadgad semester till den som är egenföretagare eller anlitas på uppdrags- eller näringsrättslig grund. Lagen räknar inte själv upp denna gräns · den följer av den allmänna arbetsrättsliga innebörden av begreppet arbetstagare. Bemanningsanställda är anställda hos bemanningsföretaget, som bär de lagstadgade skyldigheterna · inte hos kundföretaget där de är placerade.

Röda dagar

Röda dagar regleras inte i själva semesterlagen utan följer av lång sedvana: en röd dag som infaller på en dag den anställde ändå inte skulle ha arbetat räknas inte av från semesterdagarna. Sverige har också en informell sedvana med klämdag, en dag som kläms in mellan en röd dag och en helg, och midsommarafton är genom näst intill allmän sedvana en ledig dag · men ingen av dem är en lagstadgad rättighet eller en officiell röd dag. Du får gärna erbjuda mer än 25 dagar, en längre sommarsemester eller extra dagar kopplade till ålder, men det du avtalar i anställningsavtal eller policy blir bindande. Den gällande och fullständiga lagtexten finns hos Sveriges riksdag.

Vanliga frågor

Källor

• Semesterlag (1977:480), Sveriges riksdag · fullständig lagtext
• Semesterlag (1977:480), Lagen.nu · sökbar lagtext med hänvisningar
• Semesterlagen med kommentarer, LO · medlemsguide (PDF)
• Hur många semesterdagar du har rätt till, Unionen
• Ta ut semester vid deltid, Unionen · nettosemesterdagar
• Semester vid lediga och arbetsfria dagar, Unionen · röda dagar under semester
• Rätt att spara semester, Unionen
• Semesterlön, Unionen
• Din rätt till semester enligt lag och kollektivavtal, Akavia
• Procentregeln och sammalöneregeln, PwC Sverige
• Röda dagar och helgdagar 2026, Fackförbundet ST
• Public holidays in Sweden, Nordiskt samarbete (Norden.org)